Det som reglerar ett så kallat utgivningsbevis regleras i lag. Närmare bestämt handlar det om tryckfrihetsförordningen även i det här fallet.

Vad är utgivning?

Utgivning innebär att en nyhetsredaktion eller en kommersiell tidningsredaktion har tryckt en skrift och därpå sålt direkt till kunder (exempelvis via prenumerationer) eller till ett försäljningsställe (exempelvis en matvarubutik eller en tobakskiosk). En prenumeration är en månatlig eller kvartalsmässig (som några exempel) beställning av en tidning. Tidningen sänds då direkt till privatpersonens eller företagets brevlåda. För att ingå en prenumeration måste man vara 18 år, ibland kan dock vissa tidningar acceptera att minderåriga står på prenumerationen efter föräldrarnas medgivande.

Varje periodisk skrift (återkommande) ska ha en ägare och det finns även regler för vilka relevanta uppgifter som ska stå i tidningen.

Karikatyrer

Det är tillåtet att göra karikatyrer (skämtsamma teckningar) över offentliga personer i tidningar. Det är vanligt att politiker eller exempelvis verkställande direktör för bolag blir föremål för skämtsamheter. Även här gäller dock reglerna om förtal, det vill säga att teckningen inte får utsätta vederbörande för andras missaktning.

Vad gäller för utländska tidningar?

<p>Utländska tidningsredaktioner som vill sälja sin tidning hos svenska försäljningsställen måste följa svensk lagstiftning. Däremot behöver den inte följas om privatpersoner prenumererar på tidningar från utlandet, det vill säga att den direkt når läsare i Sverige.

Det är också tillåtet för svenska redaktioner att skriva texter på engelska, men information om ägare och datum med mera måste stå på svenska.

Får en privatperson starta en tidning?

Det är fullt tillåtet, men samma regler måste följas som dem för en etablerad tidskrift. Tidningens titel ska vara unik och inte användas för närvarande, och det gäller oavsett om tidningen är tryck eller finns återgiven digitalt.

Måste man ha någon erfarenhet eller utbildning för att jobba för en tidning?

Nej, det måste man inte inneha. Det underlättar dock om man har en journalistexamen eller är erkänt duktig på att skriva exempelvis vetenskapliga artiklar eller böcker. Många krönikörer är inte journalister. Det är också en stor fördel om man är insatt i pressetiska riktlinjer så väl som ovan nämnda lagar.

När ett misstänkt brott har uppdagats i tidningens text och det går till åtal så är det ägaren till tidningen som står till svars för texten, inte själva författaren. Ibland kan dock ägaren vara just författaren vilket då är ett oundvikligt scenario.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

galore