När man skriver en text som är avsedd för ett publikt eller kommersiellt ändamål måste man följa lagar och regler. Yttrandefrihetsgrundlagarna och tryckfrihetsförordningen är grundlagar som endast kan ändras i och med två riksdagsbeslut med ett val emellan. Teoretiskt sett kan alltså ett riksdagsbeslut som tas hösten 2019 inte bli bekräftat av ytterligare ett hösten 2022. Idén är alltså att folket har själva makten att byta ut riksdagsledamöter som har tankar på att ändra grundlagen innan det realiseras.
Yttrandefrihetsgrundlagarna
På hemsidan kan man läsa om alla nuvarande lagar och förordningar som medborgare och besökare i Sverige är förpliktigade att följa. I den här lagen står det bland annat i en paragraf att envar har rätt att fritt uttala sig i skrift och tal om nästan allting. Som i alla andra lagar finns inskränkningar, och några av dessa är att man inte får uppvigla (uppmana någon eller några att utföra brott), hota, förtala (förmå andra att känna missaktning inför någon person oavsett om det är sant eller ej) samt att inte i skrift uttrycka någon annans ståndpunkt eller åsikter utan dennes medgivande. I uppsatser på exempelvis universitet måste man alltid citera källor om man skriver ordagrant vad någon person eller organisation sagt eller själv skrivit.
Tryckfrihetsförordningen
Tryckfrihetsförordningen handlar om att varje organisation eller privatperson i skrift har rätt att komma med påståenden. Varje aktör har också rätt att inhämta upplysningar eller information om ett 
ärende, såsom en journalist behöver göra för att kunna åstadkomma en artikel eller ett reportage. Det är strängeligen förbjudet att på något sätt försöka hindra en person eller en organisation att släppa material, vilket betyder att granskningar av opublicerade texter av andra aktörer inte är godtagbara, såvida inte tillstånd från författaren till texten har medgivits.
Varför behövs lagar om det här?
Anledningen till att lagar krävs är för att inga missförstånd ska ske, men även för att upprätthålla det demokratiska samhället vi lever i. Det måste få finnas olika åsikter och ideologier i ett samhälle eftersom makten då kan kritiseras och därmed bytas ut om så är uppenbart. Media kallas sedan 1800-talet för den “tredje statsmakten”. Det beror på att media oftast är länken mellan staten och folket, det vill säga medborgarna. Media rapporterar från av staten arrangerade presskonferenser och berättar om brott i såväl Sverige som i utlandet.
Är tidningar allmänna handlingar?
Tidningar är inte allmänna handlingar då de utgör sekundära källor för brott, vetenskapsartiklar, lagändringar med mera. Då tidningar allt som oftast drivs utifrån ett bakomliggande vinstintresse så måste man betala för att få tillgång till exempelvis en nyhetstidning i pappersform eller via internet. Däremot är det fullt lagligt att läsa en tidning som någon annan köpt, exempelvis i väntrummet på tandläkarkliniken. En redaktion kan ej hindra privatpersoner från att införskaffa deras alster oavsett vad deras agenda eller egentliga orsak med köpet är.